Elevrådet - Betyg och bedömning på gymnasiet

Betyg: Varför finns de ens!? Få saker i skolan är så omdiskuterade som betyg och bedömning. Det här blogginlägget ska försöka förklara hur det fungerar i gymnasieskolan och skillnaderna mellan grundskolan och gymnasiet.

Vad är betyg?

Betyg ska mäta KUNSKAP och SKICKLIGHET, alltså vad du vet och vad du kan, inte vad du gjort eller hur du är. Precis som på högstadiet får du betyg mellan F och A, där A är det bästa betyget och F är underkänt. Betyg har två funktioner. Den första, och mest synliga, är urval, det vill säga att man använder betygen för att sortera, till exempel när man söker in till ett högre utbildningssteg. Om du har ett godkänt betyg i en kurs förväntas du veta och kunna använda det som står i kunskapskraven, och då vet de som antar dig till en utbildning eller anställer dig att du kan detta.

Högskolor och universitet har ett visst antal platser och tar oftast i första hand in de som har bäst betyg, men på vissa utbildningar finns det många platser och då blir antagningspoängen lägre. Det finns utbildningar där man söker på andra sätt, och där man har fler urvalsgrupper, så betygen är inte ALLT. Du har säkert hört att det är bra att ha bra betyg för att få jobb, men arbetsgivare tittar sällan på antalet A och E, utan är mer intresserade av om du läst ämnen som de har nytta av, som till exempel språk eller yrkeskurser, om du klarat dem, om du hade bra närvaro och jobbade bra!

Betygens andra funktion är att vara ett mått på skolans kvalitet. Då menar man inte i första hand den enskilda skolan, utan SKOLAN i allmänhet, den som alla politiker pratar om. Betygsuppgifter skickas in till Statistiska Centralbyrån varje år för att man ska kunna göra historiska och geografiska jämförelser och analyser: Har elever i Norrland bättre betyg än i Skåne; Varför då? Elever har sämre betyg i Historia nu än för 10 år sedan; Varför då? Skolledningen och lärarna analyserar också sina resultat utifrån betygen och kommuntjänstemän och andra huvudmän granskar, jämför och analyserar dem. Det är en mycket komplex process, men påverkar inte dig som elev speciellt mycket.

Hur sätts betyg?

Det är viktigt att veta att betygen i gymnasiet är KURSBETYG, medan man på högstadiet har ämnesbetyg och får betyg varje termin. En kurs kan vara 50-150 poäng (även om de flesta kurser är 100p) och ta olika lång tid att genomföra. Betyget sätts när kursen är slut och det betyg du fått, även om kursen tar slut i ettan,  står i ditt slutbetyg. Du kan alltså inte "vila dig i form" och lägga in en slutspurt i 3an.

Det innebär dock INTE att du måste göra toppresultat hela tiden för att få ett högt betyg! Hade du kunnat allt redan från början hade du ju inte behövt att gå på gymnasiet alls! Meningen är att du ska kunna pröva, öva och misslyckas under kursens gång och det är dina kunskaper och din skicklighet i slutet av kursen som betygssätts. Ju mer du hinner öva och pröva, ju bättre är det, så häng med från början och ta chansen att göra alla uppgifter och övningar!

I vissa ämnen och kurser finns det dock kunskapskrav som läraren kanske bara hinner pröva en eller ett par gånger, så var noga med att själv ha koll på kunskapskraven! Du hittar dem på Skolverkets hemsida och lärarna brukar gå igenom dem under kursens gång. Det är bra att ha dem i sin pärm och bocka av det som tagits upp under kursen. Upplever du att läraren missat något är det bra att påpeka det! Och kom ihåg att det är den kunskap och skicklighet du visar läraren att du har som läraren sätter betyg på, så var noga med att lämna in alla uppgifter och vara aktiv på lektionerna!

Du har rätt att få reda på hur du ligger till i de olika kurserna en gång per termin. Det är viktigt att veta att det är sällan läraren med säkerhet kan säga exakt vilket betyg du kommer att få i slutänden, eftersom man kanske inte hunnit att pröva alla kunskapskrav än. Det är faktiskt så att du kan ha jättebra resultat på allt fram till påsk, men om du sedan missar ett kunskapskrav som inte prövats förut så kan du faktiskt få ett underkänt betyg på kursen! Be läraren kommunicera vilka kunskapskrav som prövas på prov och examinationer, spara all återkoppling och för själv anteckningar om vilken respons du får så har du full koll.

För mer information om betygen, se filmen redan: