Lättare lärande - Skol-hacks

Om motivation och jävlar anamma är det som gör att man lyckas bäst - hur skaffar man sig det då? Det här inlägget ger dig tanketips. Som Carol Dwecks forskning har visat ligger det en del sanning i den gamla klyschan "tänk positivt!" Det innebär inte att man ska ta skit utan att ifrågasätta utan att man först ska tänka "Ok, hur kan jag ha nytta av det här?". Istället för att man redan innan man går in på lektionen tänker att "Det här verkar svårt och tråkigt. Jag får väl stå ut..." ska man tänka att "Ok, det verkar svårt, men jag ska göra mitt bästa för att försöka förstå och lära mig så mycket som möjligt idag." Det handlar jättemycket om att acceptera att man inte förstår och kan ÄNNU . I videon ovan sjunger de om "the power of yet"; möjligheternas "inte än". Att hela tiden tänka att "jag kan inte än, men snart" för att man lämnar dörrar i hjärnan öppna för nya tankar. Fortfarande har ingen kommit på exa...

Vad är det som gör att vissa lyckas bättre, blir bättre snabbare och når sina mål? Är det intelligens, tur eller talang? Nej, det är jävlar anamma! Man har forskat på människors intelligens i flera hundra år och konstruerat olika test för att gradera hur smarta människor är. Oftast har det logisk-matematiska tänkandet setts som mer värt än till exempel social förmåga eller förmågan att skapa vackra saker, kanske för att det har varit naturvetenskapligt skolade forskare som ofta utfört studierna. Och en del av detta lever kvar. Fortfarande hör man ibland att NA är en plugglinje som man måste vara smart för att klara, eller att ES är ett flumprogram, eller att yrkesprogram "bara" ger en ett jobb efter gymnasieexamen. Men för några år sedan började forskarna istället titta på vad som gjorde vissa mer framgångsrika än andra inom olika områden. En ledande forskare på området är Angela Duckworth. Hon var lärare och ville veta vad som gjorde att vissa elever lyckades bättre ...

Betyg: Varför finns de ens!? Få saker i skolan är så omdiskuterade som betyg och bedömning. Det här blogginlägget ska försöka förklara hur det fungerar i gymnasieskolan och skillnaderna mellan grundskolan och gymnasiet. Vad är betyg? Betyg ska mäta KUNSKAP och SKICKLIGHET , alltså vad du vet och vad du kan, inte vad du gjort eller hur du är. Precis som på högstadiet får du betyg mellan F och A, där A är det bästa betyget och F är underkänt. Betyg har två funktioner. Den första, och mest synliga, är urval, det vill säga att man använder betygen för att sortera, till exempel när man söker in till ett högre utbildningssteg. Om du har ett godkänt betyg i en kurs förväntas du veta och kunna använda det som står i kunskapskraven , och då vet de som antar dig till en utbildning eller anställer dig att du kan detta. Högskolor och universitet har ett visst antal platser och tar oftast i första hand in de som har bäst betyg, men på vissa utbildningar finns det många platser och då blir ...

I de flesta skolor får man låna ett skåp. Skåpet ska du leva i under hela din gymnasietid, så varför inte göra det till ett andra hem genom att pimpa det! Naturligtvis kan du inte totalrenovera, eftersom du lånar det, men det finns kul sätt att pimpa som är lätt att återställa. Så här gjorde vi! Fler tips kan du få från Internet. Sök på "locker decor", "locker organization" eller "pimp your locker". Gillar du att "pyssla" kanske den här sidan kan vara något.

Första intrycket är enormt viktigt när man träffar en ny person och kan avgöra hur ens relation utvecklas. Det här blogginlägget ger dig några enkla knep för att ge ett professionellt intryck och impa på dina lärare, utan att fjäska. "Redan de gamla grekerna" låter rätt klyschigt, men i det här fallet är det sant. Och precis som varje YouTuber vet är det viktigt vilken image man skapar för sig själv. Redan de gamla grekiska retorikerna undervisade om vikten av att göra ett gott intryck för att få människor på sin sida för att kunna övertyga dem. Det handlar inte om att bli någon man man inte är eller att fejka, utan att visa fram sina bästa sidor. Och det handlar heller inte om vilka kläder man har, utan hur man bemöter sina medmänniskor. 5. Var hjälpsam! Håll upp dörren åt den som kommer efter; plocka upp det någon tappar; låna ut en penna; erbjud hjälp till någon som verkar tycka det är svårt. Var uppmärksam på din omgivning i stället för att automatiskt kolla medd...

En av de viktigaste faktorerna för lyckad undervisning är relationer. Då talar man ofta om relationen mellan lärare och elev, men de flesta relationerna i ett klassrum är de mellan elever. Hur skapar man snabbt ett gott klimat i ett klassrum. I det här inlägget delar jag mina erfarenheter kring detta. Varför blir det så olika stämning i olika klasser? Hur kan man påskynda gruppdynamiken i en klass så den goda stämningen infinner sig snabbare? Och hur i hela friden ska man hinna med att göra samarbetsövningar och om man inte är bra på det; hur gör man då?! Som lärare är du ledare i ditt klassrum och ansvarig för att skapa en grupp där varje individ kan utvecklas maximalt. Det innebär inte att DU ska utveckla varje individ maximalt, utan att du ska skapa förutsättningarna för att varje individ ska känna sig trygg, motiverad och involverad i sitt eget och gruppens kollektiva lärande för att kunna utveckla sig själv. Det är en intressant paradox att i en tid där arbetslivet hyllar sama...

Att börja gymnasiet är en ny start: Ny skola, nya lärare, nya ämnen - och ny klass. Lite läskigt men superspännande. Ibland får man reda på klasslistan före skolstart, ibland inte förrän på uppropet. Särskilt om det är en stor skola med flera olika paralleller på programmen kan det vara olidligt spännande. Men så får man reda på.... Att "alla" kompisarna från 9an hamnat i parallellklassen. Så kan det gå. Du valde väl inte program på gymnasiet för kompisarnas skull!? Se det som en fördel: Nu har du kompisar i parallellklassen OCH får nya kompisar i din klass! Det innebär i förlängningen att du kan ha dubbelt så många fester att gå på, dubbelt så många pluggkompisar och dubbelt så kul! Det kan vara tryggt och bra att hamna med folk man känner, men det begränsar en också: De som känner en förväntar sig att man ska tycka, tänka och vara som man alltid gjort och det kan kännas jobbigt. Gymnasiet är som sagt en nystart och man vill kunna bli den man vill vara, inte den som alla ...

Det här inlägget är uppdaterat 16/4 2020 för att passa om du pluggar hemifrån och kommer att handla om hur man skapar bra rutiner och en funktionell studieplats hemma. Handen på hjärtat: Hur lätt är det inte att man kommer hem, tar en macka, plockar fram böckerna, men lägger sig på soffan och försöker plugga med tvn som sällskap? Och hur SVÅRT är det inte att inte fastna där! Och när man distanspluggar för att man inte KAN gå till skolan och alla dagar flyter ihop för att inget är som det brukar, hur svårt är det inte att man fullständigt tappar rutinerna. Självklart behöver man en stund på soffan ibland och man måste ha rast även när man pluggar hemifrån, men om man låter soffan att vara för att slappa och ställer i ordning ett särskilt ställe att studera på är det lättare att fokusera på det man behöver göra; slappa i soffan och plugga på studieplatsen. Det allra bästa är ju om man kan göra så mycket som möjligt av skolarbetet i under skoldagen, men har du ett bra schema...

Det finns hur mycket roliga grejer som helst som förenklar ens vardag (och stökar till ens skrivbord) men som inte här helt nödvändiga. Den som verkligen vill utnyttja skoldagen till max genom att använda håltimmar och raster för grupparbeten och uppgifter kan ha nytta av ytterligare lite grejer. Fler markeringspennor i olika färger är inte bara roligt: Det gör dina anteckningar lättare att memorera, du kan kategorisera och sortera fakta med olika färger. Har du dessutom en uppsättning färgpennor kommer du att kunna skapa tankekartor och anteckningar som gör dina klasskompisar stumma av beundran och som får din lärare att gråta av lycka! Även om mycket av undervisningen i dag sker med hjälp av webb-plattformar och e-böcker är lärobokens tid långt ifrån förbi. Precis som man de digitala lärverktygen och miniräknaren lånar du läroböcker av skolan. De ska lämnas tillbaka i när du inte längre använder dem, och då ska de helst vara i samma skick som när du lånade den. En borttappad ...

Egentligen är det inte så mycket att kommentera. För att kunna tillgodogöra dig undervisningen måste du ha rätt utrustning, och även din skola lånar ut dator eller läsplatta till dig så finns det situationer då du kommer att behöva använda "gammaldags" pluggverktyg. Många grundskolor tillhandahåller pennor, sudd och block till eleverna. Det gör sällan gymnasieskolor, utan du förväntas fixa det själv. Det behöver inte kosta skjortan: Oftast finns det grejer liggande hemma, men annars så kan man köpa billigt i de flesta affärer, t o m på ICA. Du behöver blyertspennor. Minst två för att slippa gå upp under lektionen eller provet för att vässa (eller för att kunna låna ut till din sämre förberedda kompis). Köp gärna ett 12-pack (ca 35kr) så har du hela året! Om du föredrar stiftpennor är det viktigt med extra "bly". Stiftpennor är dyrare i inköp (ca 10kr styck) men man behöver inte tänka på pennvässare. https://www.instructables.com/id/Harry-Potter-Wand-Pencils/...

Även om man kan klara sig med bara några pennor och ett block blir det så mycket roligare och effektivare att plugga med rätt grejer! Nedan förklarar jag varför jag tycker att man ska ha liiite mer saker i sitt skolstarts-kit. Vilka verktyg använde du på grundskolan för att planera och organisera dina studier? Gymnasiestudier ställer högre krav på planering och eget ansvar. Det är ingen lärare som kommer att skriva upp på tavlan vilka läxor du har denna veckan eller vilka sidor som ska läsas till provet. Innan mobiltelefonernas tid hade de allra flesta studenter en papperskalender och det såldes särskilda elevkalender med minikartor, fakta om olika länder och andra bra fakta. Tyvärr finns det få exempel på bra elevkalendrar i Sverige, men några exempel på läsårskalendrar kan man hitta, faktiskt relativt billigt. Till exempel finns den här från Majema för bara 55kr . Vill man lägga lite mer tid och pengar kan man beställa en cool student planner på nätet, till exempel den här . En ...

Nu är det bara några få dagar kvar tills allvaret börjar igen och ytterligare ett sommarlov är till ända. Är DU redo för skolstart? Här kommer ett blogginlägg för dig som ska börja gymnasiet eller som vill ha en nystart på plugget! Den största skillnaden mellan grundskolan och gymnasiet är att gymnasiet är uppbyggt kring kurser. En kurs kan vara 50p eller oftast 100p. En kurs kan vara ett helt år eller bara en termin och det betyg man får när kursen är slut är det som står i slutbetyget när man tar studenten, så det gäller att man är beredd redan från början! I den här bloggen kommer jag att ge tips under året för hur du ska hantera olika situationer och det här inlägget kommer att handla om hur du ska få den bästa starten på läsåret för att undvika att förlora tid och riskera att missa viktig kunskap. Minimalisten Ingen professionell snickare skulle komma till jobbet med en leksakshammare eller utan tumstock, och ingen skulle komma på att bestiga K2 utan rätt utrustning. Rätt...

Skolinspektionen har i dagarna kommit med en rapport om delaktighet. Rapporten grundar sig på observationer och intervjuer på 23 skolor runt om i landet, och man har begränsat urvalet till årskurs 5. Man är tydlig med att förutsättningarna för undervisning och anpassning skiljer sig från grundskolans senare år och gymnasiet där undervisningen ofta är uppdelad på fler lärare och sker i flera olika lokaler, men jag tycker ändå att stora delar av rapporten är relevant även för gymnasiet. Nedan kommer jag att sammanfatta denna. Skolinspektionen kommer först och främst fram till att definitionen av vad som utgör “delaktighet” är oklar och skiljer sig åt, inte bara mellan skolor, utan också mellan olika lärare. Själva definierar Skolinspektionen delaktighet utifrån Tillgänglighet Tillhörighet Samhandling Erkännande Engagemang Autonomi Skolinspektionen konstaterar att lärarens förståelse av delaktighet och inkludering, samt en samsyn med skolledningen kring begreppen, är betydelse...

För några veckor sedan, när jag hade en observatör i mitt klassrum, kändes det som att jag tjatade på eleverna att lägga bort sina telefoner minst en gång i minuten. Efter lektionen påpekade observatören att hans intryck var att eleverna faktiskt oftast bara kollade klockan. Jag insåg då att klockan på väggen i klassrummet satt på ett ställe som faktiskt inte alla såg! Så jag bestämde mig för att lösa problemet. Det finns en uppsjö av sätt att visualisera lektionsstrukturen för eleverna; Vissa har schematavlor med fina symboler, andra skriver helt enkelt på whiteboard. Det viktigaste är inte verktyget, utan att ge eleverna möjlighet att få en överblick över lektionen och hur de förväntas disponera tiden. Jag använder mig numera i huvudsak av två sätt: Whiteboard och Classroomscreen.com . Classroomscreen är ett lättarbetat verktyg vars enda nackdelar är att man inte kan spara skärmarna och att modulernas storlek inte går att påverka i någon högre grad. Dock kan man ha flera skärm...

Visst kan god undervisning ske i vilket rum som helst, och inlärning sker överallt där det finns motivation till lärande. Men visst är vi, både lärare och elever, beroende av vår arbetsmiljö? Eftersom min skola står inför ett genomgripande renoveringsarbete har jag funderat mycket på hur det ideala klassrummet borde se ut. Jag har funderat kring rum och funktionalitet, men också kring förflyttningar av personer och material i rummet. Idag är traditionen att man på gymnasieskolor har allmänna klassrum. Ekonomin tillåter inte att man har lokaler som står tomma delar av dagen, och rummen måste vara så neutrala som möjligt. På vissa håll har man t o m mobila labb-bänkar som kan skjutas undan så man kan ha engelska i salen timmen efter kemilaborationen. Ofta förflyttar sig både lärare och elever mellan olika rum. På högstadiet har man fortfarande till viss del hemklassrum, men på gymnasiet förväntas eleverna kunna vara trygga utan en egen hörna. Jag tror på “lärarägda” klas...

Även om vi jobbat mot nätresurser i flera år krävs det en del extra arbete för att hitta ersättningsverktyg för en del av programmen som tidigare legat lokalt på datorn. I det här inlägget recenserar jag några av de verktyg och tillägg som jag prövat för Chromebook. När vi delade ut 380 Chromebooks i höstas krävdes det en och annan tankevända både hos oss, som jobbat med MacBook i 5 år, och hos eleverna, som haft Ipad på högstadiet. Paddorna hanterar lätt video och ljudinspelning och eleverna är vana vid att kunna göra snygg layout i Pages. Hur gör man det på en Chromebook?! Tillägg är insticksprogram som lägger sig i webbläsaren Chrome, som också är Chromebookens operativsystem och som hanteras från verktygsmenyn och laddas ner från "Marknadsplatsen". Appar är aningen mer avancerade tillägg. Typ. Ljudinspelning Simple Audio Recorder Det kan inte bli så mycket enklare: En knapp! När du laddat ner tillägget kommer du att se en liten ruta som frågar dig om du vil...