Lättare lärande - Skol-hacks

Nyfiket fortsätter jag utforska framtiden. Idag genom att delta i Morgondagens möten, en webb-konferens arrangerad av Informationsteknik, Inadra och Mötesutveckling. Konferensen modererades av Fredrik Bauer från Mötesutveckling och hölls i plattformen Jirango, vilket var en mycket trevlig upplevelse. Förmiddagen delades upp i tre delar var av den första handlade om just framtidsspekulation: Hur kan vi tänka oss om hur möten ska vara i framtiden. Den andra delen handlade om ledarskapet i mötet i framtiden och den tredje om rent tekniska lösningar.  Att mötes- och företagskulturen kommer att se annorlunda ut i framtiden var alla överens om. Att trygghet och flexibilitet blir ännu viktigare på arbetsplatsen förutspåddes och undersökningar som Mötesutveckling gjort både före och efter Covid visade att ledare och anställda inte har samma behov och förväntningar på mötet: För chefer finns den ytterligare aspekten av ansvar för medarbetares välbefinnande och arbetsmiljö, vilket många chef...

I vår kollegiala fortbildningsgrupp har vi precis börjat att tillsammans skapa uppgiftsspecifika för att ta vara på de bedömningsverktyg som Google Classroom lanserat och inte oväntat kom reaktionen: "Men Skolverket säger ju att vi inte ska använda matriser?!" Mja, det var ju det. I oktober 2018 publicerade Skolverket nya råd för bedömning och mer rättvisande betyg. Vi vår många som jublade när Skolverket ifrågasatte matrishysterin och den instrumentella dokumentation som många av oss kände oss tvingade till. Tyvärr ledde det också till att "matris" blev ett fult ord i ytterligare en mening. Skolverket vände sig emot den närmast slentrianmässiga användningen av matriser med formuleringar från betygskriterier och kunskapsmål som i vissa fall upplevdes göra kurser och ämnen till avbockningsbara listor av lärande. Visst är färdiga matriser i verktyg som Unikum och Studybee fantastiskt smidiga verktyg för dokumentation, men de allra flesta som använt sig av dem kan ko...

Det finns säkert många verksamma specialpedagoger som har en bakgrund som gymnasielärare, men de flesta jag träffat, och det mesta material jag läst, har utgått från yngre barn eller elever med svårigheter. Helena Wallberg s bok Lektionsdesign - en handbok (Gothia Fortbildning, 2019) innehåller tips och idéer för att planera och utforma inkluderande undervisning som passar alla åldrar och nivåer. Wallberg, med bakgrund som gymnasielärare i språk, utgår ifrån två huvudbegrepp: Differentierad och explicit undervisning. Hon talar om lektionens olika delar som “faser” och vill inte använda begreppet planering, eftersom hon anser att det för tankarna till en färdig produkt, utan vill hellre använda ordet “design” eftersom det syftar på en skiss, en ritning av något som ännu inte är fullt utvecklat. Lärandet växer fram tillsammans med eleverna i genomförandet av planeringen. Att byta begrepp, hävdar hon, kan leda oss till större insikt kring komplexiteten i förberedelserna inför elevernas...

Som lärare i språk kan man ibland uppleva att det är svårt att motivera eleverna. Många upplever att de redan KAN kommunicera på tillräcklig nivå för vad de behöver just nu och har svårt att se ett framtida behov. För att visa eleverna vad som efterfrågas kan man använda gratis nätutbildningar. Det finns flera plattformar, t ex  https://www.edx.org/  och  https://www.khanacademy.org/ , men det mesta är, av naturliga skäl, på engelska. Dock har Google flera bra små kurser och har samlat en del relevanta utbildningar på sin MOOC som heter Digitalakademin . På Digitalakademin kan du på svenska, helt eller delvis, lära dig om bland annat lära dig om digital marknadsföring, grunderna i programmering , digitalt välmående, muntligt framförande eller effektiv affärskommunikation. Digitalakademin Kursernas längd varierar mellan en och 40 timmar. En-timmaskurserna är på basnivå, men ger mycket bra och relevant information och på ett sätt som inte är "skola". Kurserna i di...