Föräldramötet - Betyg på gymnasieskolan

Få saker i skolan är så omdiskuterade som betyg och bedömning. Det här blogginlägget ska försöka förklara hur det fungerar i gymnasieskolan och skillnaderna mellan grundskolan och gymnasiet.

Vad är betyg?

Betyg ska mäta KUNSKAP och SKICKLIGHET, alltså vad eleven vet och vad eleven kan. Precis som på högstadiet får eleven betyg mellan F och A, där A är det bästa betyget och F är underkänt. Betyg har två funktioner. Den första, och mest synliga, är urval, det vill säga att man använder betygen för att sortera, till exempel när man söker in till ett högre utbildningssteg. Betygens andra funktion är att vara ett mått på skolans kvalitet. Då menar man inte i första hand den enskilda skolan, utan SKOLAN i allmänhet, den som alla politiker pratar om. Betygsuppgifter skickas in till Statistiska Centralbyrån varje år för att man ska kunna göra historiska och geografiska jämförelser och analyser. Skolledningen och lärarna analyserar också sina resultat utifrån betygen och kommuntjänstemän och andra huvudmän granskar, jämför och analyserar dem. Det är en mycket komplex process, men påverkar inte dig som förälder eller eleven speciellt mycket.

Hur sätts betyg?

Det är viktigt att veta att betygen i gymnasiet är KURSBETYG, medan man på högstadiet har ämnesbetyg och får betyg varje termin. En kurs kan vara 50-150 poäng (även om de flesta kurser är 100p) och ta olika lång tid att genomföra. Betyget sätts när kursen är slut och det betyg eleven fått, även om kursen tar slut i ettan,  står i slutbetyget. Man kan alltså inte "vila sig i form", eller åka på långsemester i ettan och lägga in en slutspurt i 3an.

Det innebär dock INTE att man måste göra toppresultat hela tiden för att få ett högt betyg! Det är läraren som bestämmer vilka av de uppgifter som görs som är betygsgrundande. Man kan utgå från att läraren planerar undervisningen och kunskapsavstämningar för att skaffa ett nyanserat underlag. Idag är det många lärare som med rätta är vaksamma pga det har blivit lättare att fuska och svårare att avslöja fusk (som ju egentligen alltid förekommit, men det var lättare att avgöra om mammas handstil när man fick in handskrivna blad) och lärare lägger därför större vikt vid lektionsarbete och prov som gjorts "under kontrollerade former" än hemarbeten. Därför är det viktigt att peppa sin tonåring att ta lektionsinnehållet på allvar och ta chansen att visa sina kunskaper när tillfälle ges!  

De allra flesta skolor ger eleven flera möjligheter att ta igen missade redovisningstillfällen, men det är viktigt att veta att skolan inte har någon skyldighet att erbjuda ett nytt provtillfälle, utan läraren avgör om hen behöver bedömningsunderlaget för att kunna sätta ett betyg. Oftast tränas samma förmågor flera gånger, men när det handlar om kunskapsstoff och begrepp kanske det bara finns utrymme att pröva kunskaperna en gång, speciellt i en kort kurs! Närvaron blir alltså viktig. Vi lärare ser en tydlig korrelation mellan hög närvaro, aktivitet under lektionerna och bra betyg.

Lärare brukar gå igenom betygskriterier i början av kursen och ibland ange vilka kriterier man avser att testa i olika uppgifter. Det är viktigt att veta att detta inte är ett krav och som lärare upplever vi ibland att eleverna blir stressade av detta och fixerar mer på betyget än att lära sig något av uppgiften. Du hittar alla aktuella kursbeskrivningar och betygskriterier på Skolverkets hemsida.

Många skolor använder sig av någon typ av lärplattform. Till skillnad från i grundskolan kan du inte förvänta dig att ha samma insyn i elevens resultat. I skollagen står att skolan ska möjliggöra utvecklingssamtal en gång per termin. Inför dessa brukar mentorn sammanställa de undervisande lärarnas information kring elevens prestationer. Du kommer inte att få veta en betygsbokstav under dessa samtal eftersom betyget sätts med elevens samlade betygsunderlag i slutet av kursen. Däremot får du reda på om det går bra för eleven, eller om eleven verkar behöva hjälp med något för att klara kursen. Det är också viktigt att veta att läraren inte har skyldighet att ge "F-varningar". I vissa ämnen görs nationella prov eller kursprov och om eleven misslyckas på dessa kan det tolkas som att hen inte har tillräckliga kunskaper, trots att eleven har lämnat in samtliga uppgifter under kursens gång. De flesta lärare gör vad de kan för att ge eleven tydlig återkoppling, men inte alltid skriftligt. Uppmuntra gärna din tonåring att skriva ner den återkoppling och de kommentarer som ges och att gå tillbaka inför nästa uppgift av samma slag och titta igenom dem. 

Se gärna Skolverkets egna filmer om betygsättning. Man kan definitivt ifrågasätta lärares bedömning, men se till att verkligen ifrågasätta rätt saker! 

Betygen är inte ALLT. Många gånger upplever elever en allt för stor press kring betygsättning i onödan. Betygen säger bara på vilken nivå elevens kunskaper befinner sig precis i betygsättningsögonblicket. Högskolor och universitet har ett visst antal platser och tar oftast i första hand in de som har bäst betyg, men alla behöver inte läsa Ekonomi på just Handels i Stockholm eller på Juridikum i Lund. Du kan få samma kompetens på andra högskolor där intagningspoängen är betydligt lägre. Ju attraktivare en plats är, desto högre är intagningspoängen - det är inte nödvändigtvis för att utbildningen är bättre!

Det finns utbildningar där man söker på andra sätt, och där man har fler urvalsgrupper och de arbetsgivare som ringt mig för att ta referenser på elever tittar mycket sällan på antalet A och E, utan är mer intresserade av om eleven har haft bra närvaro och jobbat bra!