Sanningen om den heliga USKen

Innan skolan kommunaliserades i början på 1990-talet fanns USKen, undervisningsskyldigheten. Denna förhandlades bort av den dåvarande kommunföreningen mot en garanterad löneökning på 10% på fem år. Detta har legat kvar och gnagt hos många äldre lärare, vars berättelser om "de gamla goda tiderna" förts över till yngre kollegor. Men vad innebar USKen och vad är sanningskornen i sägnerna vid fikaborden?

Så här i tjänstefördelningstider så pratas det mycket om vår arbetsbörda, som på många sätt är ganska ordentligt tilltagen. I många fall framhålls USKen (undervisningsskyldighet) från innan kommunaliseringen. Som fackligt ombud tänkte jag att jag skulle ta reda på så mycket som möjligt för att kunna göra jämförelser och grottade ner mig i olika internetkällor, allt från gamla skannade avtal, debattinlägg och akademiska uppsatser.

Undervisningsskyldigheten för en lärare i gymnasieskolan varierade mellan 21 och 29 40-minuterspass i veckan för en lärare i allmänna ämnen på gymnasieskolan, vilket motsvarar 14 - 19,5 klocktimmar, alltså en årsundervisningsstid på 532 - 741 klocktimmar. Utöver dessa överenskomna timmarna kunde man som lärare knäcka extra på sin egen arbetsplats och enligt Mathias Nordgren så var det inte ovanligt att en lärare, tack vare övertidstimmar, tjänade lika mycket som sin rektor. Genomsnittet för en adjunkt i allmänna ämnen på gymnasiet var 24x40 min/vecka medan en yrkeslärare hade i snitt 10 pass fler.

Skolorna hade inga lärararbetsplatser, helt enkelt för att man inte förväntades utföra någon rättning eller förberedelsetid på arbetsplatsen, utan kunde förfoga över det mesta av övrig tid som man ville. Det innebar inte att man inte hade andra saker att göra på sin arbetsplats. Enligt en dom i AD (58-2011) fanns också "en skyldighet för varje lärare att medverka kollektivt lärararbete under genomsnitt 4 timmar per vecka" , t ex obligatoriskt deltagande i ämnes- och klasskonferenser, kollegiesammanträden och rättning i "skrivlag". Dessutom förväntades man att ta ett klassföreståndaransvar. I övrigt förväntades läraren själv ansvara för att planering och efterarbete av undervisningen.

I mitten av 90-talet infördes den arbetstidsorganisation vi har idag med reglerad och förtroende-arbetstid. Årsarbetstiden, som ska rymma alla uppdragets delar, är 1767h, varav 1360h är reglerad arbetstid, som arbetsgivaren förfogar över att fylla. Fram till ca 2015 räknades skolåret som 38 veckor, men enligt en motion till regeringen fungerade detta inte och på de flesta håll räknas nu läsåret som 35 veckor. Enligt styrdokumenten har eleverna rätt till 178 dagars undervisning.

Så om man då räknar på saken så blir det lite intressant. Om man utgår från den minsta USKen," 504 undervisningstimmar, och slår ut detta på 35 veckor så blir det en veckoundervisningsbörda på 9,6 klocktimmar och till detta kommer 4 timmars "kollegialt samarbete". Det skulle alltså innebära en reglerad veckoarbetstid på 13.6 timmar, mot dagens genomsnitt på 35 timmars arbetsplatsförlagda tid.

I realiteten ser det ju annorlunda ut. På min arbetsplats är utgångspunkten att alla lärare ska undervisa 6 100p-kurser. Utgångspunkten är att eleverna ska få 87,5 timmars undervisning per kurs för att få sin sammanlagda lagstadgade undervisningstid. Det blir en årsundervisningstid på 525 timmar, dvs 15 timmar per vecka. Till detta kommer ca 5 timmar per vecka som motsvarar det gamla "kollegiala samarbetet", men som inte inbegriper sådana saker som sambedömning, så alltså nästan en fördubbling av veckoarbetstiden, och en stark försämring att kunna styra när och var man ska utföra arbetet.