onsdag 6 juni 2018

Delaktighet är en svår nöt att knäcka

Skolinspektionen har i dagarna kommit med en rapport om delaktighet. Rapporten grundar sig på observationer och intervjuer på 23 skolor runt om i landet, och man har begränsat urvalet till årskurs 5. Man är tydlig med att förutsättningarna för undervisning och anpassning skiljer sig från grundskolans senare år och gymnasiet där undervisningen ofta är uppdelad på fler lärare och sker i flera olika lokaler, men jag tycker ändå att stora delar av rapporten är relevant även för gymnasiet. Nedan kommer jag att sammanfatta denna.

Skolinspektionen kommer först och främst fram till att definitionen av vad som utgör “delaktighet” är oklar och skiljer sig åt, inte bara mellan skolor, utan också mellan olika lärare. Själva definierar Skolinspektionen delaktighet utifrån
  • Tillgänglighet
  • Tillhörighet
  • Samhandling
  • Erkännande
  • Engagemang
  • Autonomi
Skolinspektionen konstaterar att lärarens förståelse av delaktighet och inkludering, samt en samsyn med skolledningen kring begreppen, är betydelsefull för lärarens möjlighet att uppnå en framgångsrik undervisningssituation. Skolledningen måste ge lärarna möjlighet att skapa den genom att avsätta tid för lärarna att samarbeta, diskutera olika elevers behov och vilka konsekvenser olika anpassningar på individ- och gruppnivå har för undervisningen och elevernas känsla av delaktighet.

Lärare som med stöd av elevhälsan anpassar, gör tillgänglig och varierar sin undervisning så eleverna får skapa kunskap tillsammans och där alla uppmuntras för att de bidrar efter sin egen förmåga lyckas bättre. Lärare behöver vara goda didaktiker och ha möjlighet att planera sin undervisning utifrån elevernas olika förutsättningar, men också ha tid att kommunicera med enskilda elever för att kunna tillgodose deras behov.

Tillhörighet handlar inte bara om att tillhöra en viss klass eller grupp, utan också kontextuell förståelse: Förståelse av såväl regler, sociala koder som verbal och icke-verbal kommunikation. De lärare som lyckas skapa tillgänglig undervisning möjliggör också oftast även delaktighet på andra sätt. Genom att arbetet arbetet förankras hos alla i personalen främjas elevernas tillhörighet. På de skolor där man lyckas har all personal som är involverad i klassen ett väl fungerande och utvecklat samarbete kring både stöd och undervisning.

Gemensamma regler och strukturer som lärare skapar bidrar till en tydlighet som främjar många elevers lärande och känsla av delaktighet. Ett lyckat exempel är gemensam och tydlig lektionsintroduktion, där lektionens aktiviteter tydliggörs på tavlan, gärna med tydlig tidssättning för de olika uppgifterna. Där kan också extra uppgifter anges för de elever som blir klara fortare. Introduktionen bör vara både muntlig och skriftlig, samt vara synlig för eleven under hela lektionen på whiteboard eller projektor. Ibland modellerar läraren själv eller tillsammans med eleverna också ett exempel på den uppgift som ska genomföras innan arbetet, enskilt eller i grupp, påbörjas.

Genom att medvetandegöra eleverna om lektionens syfte och mål skapar skickliga lärare delaktighet i lärandet. Dessa lärare avslutar också sina lektioner på ett genomtänkt och tydligt sätt, ofta genom att återknyta till lektionens mål och syfte och en kort utvärdering av elevens lärande. För detta används till exempel "exit tickets", inte bara för att ta reda på om eleven lärt sig det önskade innehållet, men också för att ta reda på hur eleven har uppfattat lärandet, vilket stärker elevens känsla av inflytande över sitt eget lärande. Ofta används dessa reflektioner i uppstarten av nästa lektion för repetition och återkoppling.

En faktor som lärare bara har visst inflytande över när det gäller tillhörande-aspekten är det fysiska rummet. Vi kan inte påverka om arbetet störs av t ex ljud utifrån, lyhördhet, dålig belysning, brist på grupprum eller möjlighet att jobba avskilt. Detta begränsar avsevärt lärarens möjlighet att variera sin undervisning på många skolor. Genom att medvetet och genomtänkt placera eleverna i klassrummet kan man främja elevens känsla av tillhörighet och öka möjligheterna för elever att “samhandla”, som Skolinspektionen kallar det. Det är dock viktigt att placeringen inte är statisk, för då riskerar man att eleverna istället upplever att deras inflytande och delaktighet minskar genom att de inte får välja plats och samarbetspartners.

Till viss del kan man lösa behovet av enskildhet med lätt flyttbara skärmar som tillfälligt kan skilja av en elev med koncentrationsproblem eller elever som gör en gruppuppgift. Flexibla lösningar som dessa kan användas av alla i klassrummet, inte bara de elever som har NPF-problematik och som ofta är de som erbjuds sådana möjligheter. Många lärare har också mer kontakt med de elever som har uttalat stödbehov, och erbjuder anpassningar som t ex tillgång till material i förväg eller för att kolla av hur eleven upplever undervisningssituationen.

Men det är viktigt att alla elever får möjlighet till denna typ av delaktighet och att den inte är påtvingad. Enligt Skolinspektionens rapport upplever en del elever att de utpekas genom att läraren allt för ofta oombedd hjälper till, och i värsta fall förenklar på ett sätt som tar ifrån eleven dess engagemang. Andra elever upplever att det bara är elever med stödbehov som får uppmärksamhet och att arbetet i värsta fall anpassas till de svagaste eleverna i klassrummet vilket sänker engagemanget hos de elever som snabbt förstår och vill vidare. Genom att noggrant planera och till exempel ge möjligheter att arbeta med olika material, göra olika uppgifter eller olika många uppgifter kan man behålla hela gruppens engagemang.

Genom att kontinuerligt och varierat arbeta med samhandlingar, det vill säga uppgifter i par eller grupp, till exempel låta eleverna kort diskutera frågeställningar eller lösa korta uppgifter tillsammans främjar också elevernas känsla av delaktighet. Eleverna lämnas dock inte ensamma i sitt gemensamma lärande, utan läraren eller annan resursperson är närvarande för att stötta, se till att arbetet kommer igång och se till att alla ges möjlighet att delta. Lärare som aktivt tränar eleverna i samarbete, gör medvetna gruppindelningar och sätter upp tydliga regler för arbetet, lyckas bättre med att skapa delaktighet. Deras elever upplever själva i högre grad att de är duktiga på att samarbeta, lär sig av varandra. De upplever även större gemenskap med klasskamraterna och peppar oftare varandra.

Även om det på alla skolor finns elever som hellre skulle vilja välja sina samarbetspartners själva är det också flera av dessa som uppger att när de får det så blir det ändå inte så bra och att det finns en risk att inte alla känner sig inkluderade. Eleverna är ofta medvetna om att lärarna lägger tid och engagemang på att skapa bra samarbetsklimat.

Erkännande är en annan starkt faktor till en känsla av deltagande. I en trygg klass där eleverna litar på varandra och accepterar varandras olikheter kan elever känna uppskattning för sitt arbete och visar hjälpsamhet och stöttning för varandra. I klasser där läraren medvetet uppmuntrar och bekräftar elevernas insats och skapar goda relationer växer både elevernas lärande, självförtroende och engagemang. Återkoppling är en del av bekräftelsen och kan och bör anpassas efter elevernas olika förutsättningar, men återkoppling kan även ske på gruppnivå.

Alla elever är inte lika villiga att delta i klassrumssamtalet. Därför är det viktigt att läraren tar en aktiv roll när det gäller att fördela talutrymmet. En populär metod för att få alla att delta är talstickor eller andra slumpverktyg, som tyvärr inte garanterar att de elever som sällan kommer till tals får taltid. Genom att styra vem som besvarar frågor eller får möjlighet att redovisa ser läraren till att alla får möjlighet att träna och utvecklas, även de som behöver längre eftertanke och de som är blyga. Detta kan till exempel ske genom att ge olika roller i en grupp eller att låta eleverna gemensamt förbereda ett svar som en utvald person sedan redovisar.

Den faktor som läraren kan påverka minst är engagemang. Engagemang är en inre aktivitet hos eleven, men elever beskriver att bemötande och förväntningar är mycket viktigt: Lärare som är glada, uppmuntrande och själva engagerade väcker elevernas lust att lära. Att ha höga förväntningar, berätta med inlevelse, koppla till elevernas egen verklighet med konkreta exempel och goda relationer gör undervisningen intressant.

Autonomi handlar om “hur lärare utformar undervisningen så att alla elevers självbestämmande och inflytande uppmuntras och främjas. Dels handlar det om hur lärare arbetar för att alla elevers åsikter om undervisningen ska komma fram för att kunna ligga till grund för planeringen av undervisningen. Det handlar vidare om hur lärare möjliggör för eleverna att styra sitt eget handlande i samband med undervisningen. I detta ingår att ge elever information om olika valmöjligheter och diskutera konsekvenserna av olika val, men också att arbeta aktivt med att elever ska utveckla en förståelse för den egna lärprocessen.” Skolinspektionen fann övrigt att önska på den här punkten på alla de undersökta skolorna. Även om lärarna upplever att de aktivt ger eleverna möjlighet att vara med och bestämma, känner inte eleverna i undersökningen samma sak. Detta kan bero på att eleverna inte vet på vilket inflytande de har.

Eleverna tycker att det är viktigt att få vara med och bestämma arbetsmetoder och redovisningsform, men de är sällan medvetna om sitt eget lärande eller vad de egentligen kan ha inflytande över. Lärare som lyckas skapa en känsla av autonomi hos eleverna diskuterar ofta sitt upplägg och släpper in eleverna i alla delar av lärandet, även i sin planering. Dessa lärare utvärderar ofta sin undervisning tillsammans med eleverna, ber om deras åsikter och undersöker elevernas förkunskaper i ämnesområdet. Många elever tappar engagemanget på grund av att de upplever undervisningen som för lätt eller för svår, eller för att de inte förstår varför de ska göra vissa uppgifter. Lärare som inte bara talar om vad som ska läras, utan också varför, och som kan visa på olika sätt att angripa lärandet främjar elevernas känsla av autonomi. Att visa kunskapskrav och centralt innehåll är sällan tillräckligt.

Få lärare arbetar med att medvetandegöra eleverna om deras lärande, diskutera deras val av arbetssätt och utvärdera utfallet av arbetet för att kunna reflektera kring hur eleven ska kunna förbättra sitt lärande. Detta är frågor som visat sig öka elevernas känsla av autonomi och delaktighet. I många fall är detta något som bara sker i samband utvecklingssamtalet.

Delaktighet är ett begrepp med många aspekter. Skolinspektionen menar att det inte går att arbeta med delaktighet utifrån de enskilda aspekterna utan att begreppet är en summa av dess delar. Min tolkning är att samsyn, engagemang och relationer verkar vara nyckelfaktorer att nå en framgångsrik undervisning med hög delaktighet. Det kanske inte är så svårt ändå….

torsdag 22 februari 2018

Classroomscreen - ett sätt att strukturera lektionen

För några veckor sedan, när jag hade en observatör i mitt klassrum, kändes det som att jag tjatade på eleverna att lägga bort sina telefoner minst en gång i minuten. Efter lektionen påpekade observatören att hans intryck var att eleverna faktiskt oftast bara kollade klockan. Jag insåg då att klockan på väggen i klassrummet satt på ett ställe som faktiskt inte alla såg! Så jag bestämde mig för att lösa problemet.

Det finns en uppsjö av sätt att visualisera lektionsstrukturen för eleverna; Vissa har schematavlor med fina symboler, andra skriver helt enkelt på whiteboard. Det viktigaste är inte verktyget, utan att ge eleverna möjlighet att få en överblick över lektionen och hur de förväntas disponera tiden. Jag använder mig numera i huvudsak av två sätt: Whiteboard och Classroomscreen.com.


Classroomscreen är ett lättarbetat verktyg vars enda nackdelar är att man inte kan spara skärmarna och att modulernas storlek inte går att påverka i någon högre grad. Dock kan man ha flera skärmar aktiva samtidigt, och det går otroligt snabbt att färdigställa en skärm inför en lektion.

Nedan förklarar jag kort funktionerna:

  1. Här väljer du språk.
  2. Här kan du välja en speciell bakgrund, ladda upp en egen, eller göra som jag och förlita mig på slumpen.
  3. Slumpgenerator för namn för t ex "no hands up". Skriv eller kopiera in namnen, eller ladda upp en .txt-fil. Kan även användas för att kasta upp till 3 virtuella tärningar. Du kan ha två slumpgeneratorer samtidigt.
  4.  Decibel-mätare. Inte helt att lita på, tror jag.
  5. QR-generator: Skicka eleverna till en webb-sida, en speciell övning eller spel genom att låta dem skanna koden med lärplatta eller telefon. Du kan ha två QR-koder på tavlan samtidigt.
  6. Virtuell whiteboard. Du kan välja på vit eller svart bakgrund och få tavlan mönstrad i rutnät eller rutnät med diagonala linjer. 
  7. Mini-ritbord. Här kan du t ex ladda upp en bild och rita och skriva kring den.
  8. Textruta. Här skriver jag lektionsplaneringen. Eftersom man kan ha två textrutor samtidigt, skriver jag ibland detaljerade instruktioner för ett moment och döljer denna andra ruta bakom planeringen.
  9. Symboler för enskilt arbete, viskande arbete, fråga en kompis, arbeta tillsammans. 2 st.
  10. Trafikljus-symbol. 
  11. Timer och stoppklocka. Själv använder jag timern jättemycket. jag rekommenderar att kolla volymen på datorn för volymen på plinget är ganska högt och det kommer utan förvarning! Du kan ha två timers/stoppklockor igång samtidigt.
  12. Klocka. Välj mellan 24h eller 12h. Visar även datum, och man kan visa en månadskalender.
  13. Ny funktion! Exit ticket: Öppnar en ny sida där eleverna kan klicka på "rätt smiley". Sidan rekommenderar användning på SmartBoard eller Ipad, men jag har några gånger ställt min laptop på en bänks och eleverna har helt enkelt klickat med musen. Funkar fint!


Nackdelen med ClassroomScreen i våra salar är att eftersom projektorn täcker större delen av whiteboard-tavlan kan man oftast inte ha skärmen uppe hela tiden under en lektion. Det har också hänt någon gång att jag gjort iordning skärmar för alla dagens lektioner och sedan varit tvungen att starta om webb-läsaren. Då försvinner det man förberett, så det är inte så bra att ha ClassroomScreen som enda planeringsverktyg.  :D

tisdag 20 februari 2018

Ett flexibelt men stabilt klassrum - tankar om det perfekta klassrummet

Visst kan god undervisning ske i vilket rum som helst, och inlärning sker överallt där det finns motivation till lärande. Men visst är vi, både lärare och elever, beroende av vår arbetsmiljö?

Eftersom min skola står inför ett genomgripande renoveringsarbete har jag funderat mycket på hur det ideala klassrummet borde se ut. Jag har funderat kring rum och funktionalitet, men också kring förflyttningar av personer och material i rummet.

Idag är traditionen att man på gymnasieskolor har allmänna klassrum. Ekonomin tillåter inte att man har
lokaler som står tomma delar av dagen, och rummen måste vara så neutrala som möjligt. På vissa håll
har man t o m mobila labb-bänkar som kan skjutas undan så man kan ha engelska i salen timmen efter
kemilaborationen. Ofta förflyttar sig både lärare och elever mellan olika rum. På högstadiet har man
fortfarande till viss del hemklassrum, men på gymnasiet förväntas eleverna kunna vara trygga utan en
egen hörna.

Jag tror på “lärarägda” klassrum, i god anglo-saxisk tradition. Klassrum som både är lärarens arbetsrum och ett specialiserat lärställe. Som lärare kan jag inreda med planscher och affirmationer, ta in relevant material som kan stå kvar mellan lektionerna och låta elever lämna ofärdigt arbete framme, sätta upp sina alster på väggarna och jag kan vara ansvarig för ordning och att det finns hålslag, tejp, häftapparat och pennvässare (vilka idag flyter omkring i hela skolan som plastskräp i Stilla Havet).

Det viktigaste är dock att klassrumsmöbleringen är flexibel. Idag kan du inte möblera om klassrummen på ett funktionellt sätt utan att riskera både fingrar, ryggar och hörsel. Med 32+ bord som är nära en kvadratmeter stora vardera säger det sig själv att man inte bara kan "skjuta undan dem mot väggen" i ett 60m2 klassrum för seminariediskussioner, grupparbeten eller liknande.


Varje klassrum skulle ha minst två whiteboardtavlor, en storbildstv med touch screen och en projektor. Denna skulle vara justerbar, så man skulle kunna projicera mot whiteboardtavlan, men även mot en vanlig väggyta. Det skulle finnas dokumentkamera och en juste ljudanläggning. Möbleringen skulle vara flexibel, kanske med “college”-stolar och kanske några stå-bord, eller moderna klassrumsmöbler med ställbara stolar, som i flera av videoklippen. Rummet skulle naturligtvis vara bullersäkrat, dvs ha en modern heltäckningsmatta samt funktionella och trevliga gardiner. Det skulle finnas ett låsbart skåp där läraren mellan lektioner kunde förvara material, inlämnade uppgifter och deodoranten. Det skulle också finnas ett snyggt mobilmotell, gärna med laddningsmöjlighet, för de lektioner där mobilen inte behövs.


Fördelar med ett “lärarägt” klassrum är att inga arbetsrum behövs, bara ett ordentligt tilltaget fikarum,
kanske med ett par neutrala arbetsplatser. Varje lärare har ju möjlighet att stänga in sig i “sitt”
klassrum och få lugn och ro mellan lektionerna. Det skulle också behövas mindre yta till förvaring av
läromedel, då varje lärares material kan förvaras i hens klassrum över loven. Med mobila scanners
kan även utlåning av skolmaterial ske direkt i klassrummet. Eleverna skulle förmodligen ha större
respekt för en semi-privat yta än för de opersonliga och många gånger trista klassrumsmiljöerna, och
de skulle få naturliga raster och rörelse mellan lektionerna. Det kan också i många fall skapas naturliga
“institutioner” då lärare med samma ämnen hamnar i närheten av varandra.

Drömma kan man ju... Men i slutänden är det ändå pengarna som styr...


tisdag 9 januari 2018

Inspelningsverktyg till ChromeBook

Även om vi jobbat mot nätresurser i flera år krävs det en del extra arbete för att hitta ersättningsverktyg för en del av programmen som tidigare legat lokalt på datorn. I det här inlägget recenserar jag några av de verktyg och tillägg som jag prövat för Chromebook.

När vi delade ut 380 Chromebooks i höstas krävdes det en och annan tankevända både hos oss, som jobbat med MacBook i 5 år, och hos eleverna, som haft Ipad på högstadiet. Paddorna hanterar lätt video och ljudinspelning och eleverna är vana vid att kunna göra snygg layout i Pages. Hur gör man det på en Chromebook?!

Tillägg är insticksprogram som lägger sig i webbläsaren Chrome, som också är Chromebookens operativsystem och som hanteras från verktygsmenyn och laddas ner från "Marknadsplatsen". Appar är aningen mer avancerade tillägg. Typ.

Ljudinspelning

Simple Audio Recorder

Det kan inte bli så mycket enklare: En knapp!
När du laddat ner tillägget kommer du att se en liten ruta som frågar dig om du vill använda datorns mikrofon. Klicka "tillåt/allow" och sedan "Turn on" på välkomstsidan. Därefter är du redo att börja spela in!
Tryck helt enkelt på ikonen. En liten röd timer kommer att visa hur lång din inspelning är. När du vill stoppa inspelningen klickar du helt enkelt igen, och din inspelning laddas automatiskt ner till din dator/chromebook och du kan dela i t ex Classroom eller via mejl. Wav-formatet fungerar att spela i de flesta spelare, men inte i alla telefoner och kan konverteras till mp3 med hjälp av andra tjänster.

OBS! UPPDATERING! Det har visat sig att programmet inte verkar kunna hantera mycket långa inspelningar. Om detta beror på instabil uppkoppling eller om det trots allt finns en dold begränsning vet jag i dagsläget inte. Jag hittar ingen förklaring på nätet.


Vocaroo

En helt online-baserad tjänst som även lagrar ljud. Inspelningen görs delbar genom länk, eller laddas ner till datorn. Viktigt att veta är att ljudfilen inte sparas på sidan hur länge som helst. Det finns ingen bestämd tidsgräns, men allt som är viktig dokumentation för bedömning ska sparas ner! Det finns heller ingen gräns för hur lång inspelningen kan vara, men tjänsten är känslig för avbrott i uppkopplingen. (Sista minuten behöver man inte se...)

Voice Recorder


Detta är en app som efter att du har laddat ner den lägger sig i "regnbågskuben" i webbläsaren, och därför tillgänglig på alla ställen där du använder Chrome. Fördelen med Voice Recorder är att du kan klippa i din ljudfil och den sparas till din dator i Mp3-format. Nackdelen är att du bara kan spela in 10 min i taget.

Video- och skärminspelning

Vidyard GoVideo

GoVideo är en charmigt och lättarbetat tillägg som förutom att spela in din skärm också kan lägga till en liten film av dig i rutan samtidigt, vilket ökar intimiteten i inspelningen. Inspelningarna är inte begränsade och du kan ladda upp din film direkt till ditt YouTube-konto och där redigera. Gillar SKARPT!


Screencastify Lite


Smidig inspelningstillägg till Chrome som låter dig spela in din flik, ditt fönster, eller med webbkameran. Nackdelen är att man bara får spela in 10 min åt gången och bara 50 videos. Fördelen är att appen kan kopplas direkt till Google Drive och filmen sparas där och den fungerar även utan uppkoppling!


Hippo Video


Ett program som har potential att bli en favorit. Liksom Screencastify är det en betaltjänst, men även gratisversionen har många praktiska funktioner som t ex visningsverktyg och direktexport till både Youtube, Vimeo, Drive och Classroom. Begränsningen är tyvärr att man bara tillåter 5 minuters inspelning i taget. Filmen nedan är dock för pro-versionen.



Sammanfattningsvis kan man väl säga att det är fullt möjligt att lösa multimodala arbetssätt och redovisningar även med en Chromebook. Men det kräver lite mera meck. Å ANDRA sidan, inte att bortse ifrån, är det KUNSKAPER och andra färdigheter än de rent tekniska som ska stå i centrum i de flesta ämnen.



fredag 13 oktober 2017

Äntligen är vikariepärmen färdig!

Äntligen är vikarie-pärmen färdig! För en vidbränd är planering och struktur extra viktigt, och eftersom jag är väl medveten om min egen sårbarhet, men dessutom är fackligt engagerad och ibland även kallas bort från lektionerna på grund av utvecklingsmöten och försteläraruppdrag och när jag under sommarens slösurf hittade Curriculumcorner.com och deras underbara mallar för planeringskalendrar tänkte jag genast "arbetsbesparing!"

Curriculumcorner.com har inte bara lärarkalendrar och elevkalendrar, utan även VIKARIEPÄRMSMALLAR. Mallarna är redigerbara i PPT och Google Presentations. Så jag satt och pillade lite, översatte och justerade, samt byggde egna sidor.

Nu har min vikariepärm både klasslistor, schema och placeringsschema (utskrivna från det vanliga systemet), en sida för adresser (och lösenord) till bra resurser som jag kan låta min vikarie använda, och presentation av klassen, samt feedback-blanketter så att hen kan tala om för mig hur vikariatet avlöpt. Jag har också skrivit ner de rutiner som JAG har för klasserna, för att ge hen möjlighet att hålla viss kontinuitet i klassrummet och kanske slippa lite "exter" från de elever som alltid vill testa "handlingsutrymmet" med vikarien.









Förutom de ovan nämnda funktionerna är pärmen försedd med flikar för lektionsplaneringar och färdiga lektionsupplägg från lektion.se och Macmillans olika resurssidor, som är min favorit go-to för lektionsplaneringar i Engelska, ifall jag inte hinner/orkar planera för frånvaron. Är denna planerad kan jag lämna ner hela pärmen med färdiga instruktioner till vår receptionist och annars finns pärmen väl synlig på mitt arbetsrum.

Förra veckan, när jag var på facklig utbildning, fick pärmen göra smygpremiär. Receptionisten och vikarien uppskattade båda upplägget och jag fick bra feedback om vad som hänt under lektionerna.

söndag 13 augusti 2017

Google Teckningar för övning och examination

För lite sedan lade jag ut ett inlägg om Google Teckningar och utlovade då ytterligare ett inlägg om hur Teckningar kan användas tillsammans med Classroom. Här kommer det!

En Google Teckning kan delas och redigeras precis som vilket annat Drive-dokument som helst. Det innebär en del roliga möjligheter tillsammans med Classroom, där du kan använda visuella uppdrag som t ex tidslinjer, klicka-dra eller ordna olika element. När eleven är klar lämnar hen in uppgiften som vilken annan som helst, och du kan kommentera och bedöma.

Övningarna kan vara av olika karaktär. På bloggen Ctrl-Alt-Achieve listar med dessa som olika kategorier:
Färdiga mallar med element där eleven bara redigerar elementens läge.
Halvfärdiga mallar där eleven redigerar elementens innehåll och/eller läge.
Uppdrag där eleven skapar en teckning från scratch.

Man kan också tänka sig ett skapa en tidslinje där eleven placerar redan givna händelser och fyller på med information om dessa. Eller ett kopplings-schema. Eller ett kretslopp. Eller ett Venn-diagram. Eller en essay-burger... Eller helt enkelt någon annan mall eller diagram där eleven fyller i information.

De flesta elever kommer igång mycket lättare och hinner mycket längre om de slipper skapa ramen för sitt arbete, och i de allra flesta lägen är det ju inte produktens estetiska originalitet vi vill bedöma, utan dess innehåll. Många av de visuella modeller och figurer som vi ofta ber eleverna göra på papper kan överföras till en digital version utan att det blir krångligare.

För att dela en uppgift i Classroom gör du helt enkelt i ordning din mall först. Sedan skapar du en uppgift i Classroom, och när du bifogar väljer du att göra en kopia till varje elev. När eleven lämnat in kan hen inte redigera utan att ta tillbaka inlämningen, precis som med ett drive-dokument. Du kan också kolla versionshistoriken, och om eleven är helt fel ute återställa en tidigare version och skicka tillbaka till eleven med kommentarer.

Om du har oturen att inte kunna använda Google Classroom av någon anledning så torde det fungera på liknande sett med tillägget Doctopus.

Fler resurser för Google Teckningar hittar du på Ctrl-Alt-Achieve


lördag 12 augusti 2017

Redo att lära

Görlitz Kaufhaus Schultüten
I många andra länder är skolstart ett högtidligt tillfälle, inte bara när man börjar första klass. När vi var i Italien, Frankrike och Tyskland i somras sålde de redan present-strutar att fylla med små och lite större gåvor i skolstarten, fast vårterminen inte ännu slutat!
De flesta grundskolor delar fortfarande ut skrivhäften, pennor, sudd, och andra nödvändiga saker, för skolan ska ju vara avgiftsfri! Men det gäller bara grundskolan. På gymnasiet ingår inte den servicen, utan eleven förväntas stå för de flesta av sina verktyg själv. Hos oss lånar man dock den dyra miniräknaren med sitt lånekort och man får låna ett digitalt lärverktyg under den tid man är elev på Falkenbergs gymnasieskola.

Trots att vi i många ämnen ofta använder digitala lärverktyg, vissa läromedel är digitala och mycket av arbetsmaterialet delas digitalt på Classroom behövs ändå de "gammeldags" verktygen för att organisera och optimera lärandet! För att ge ditt barn den BÄSTA starten på läsåret varför inte förära henne eller honom en skolstartspresent för att fira att lärandet ska börja! Vi firar ju avslutningar, så varför inte uppstarten!

Nedan följer in liten utrustningslista på bra-att-ha-saker. Allt är inte nödvändigt att köpa, och i många fall har man redan en del av sakerna hemma. Det är inte fel att jazza upp en gammal pärm med lite roliga klistermärken, eller plocka ihop ett gäng pennor i samma pennfack som man haft sedan lågstadiet.

Måste-grejer
VÄLDIGT bra att ha
Inte nödvändigt men bra
minst 2 blyertspennor (eller stiftpennor med påfyllningsblyerts)
kulspetspenna
minst 2 suddegum
anteckningsbock
block med rutat papper
hörlurar
någon typ av kalender, pappers- eller digital
pärm, helst med register
pennfack
pennvässare (med uppsamlare)
överstrykningspennor i olika färger
post-itlappar och sidmarkörer
plastfickor
färgpennor
gem
tejp
klister
mini-hålslag
mini-häftapparat
näsdukar
huvudvärkstabletter
Hörlurar är mycket bra att ha med sig i datorväskan hela tiden. I många ämnen använder vi verktyg som "pratar" och du kan ofta också lyssna på lärobokstexter. Det behöver inte vara några heltäckande, dyra lurar.

Vissa kan tycka att en pärm är "omodernt", men allt i skolan är, och ska inte vara, digitalt och det det visar sig att de som håller koll på sina papper, övningar och anteckningar är de som lyckas bäst!

I vissa fall behöver man också ha hänglås till skåpet, men inte hos oss på Falkenbergs gymnasieskola.

Välkomna tillbaka till skolan! Nu kör vi järnet! GRATTIS till att du får börja ett nytt läsår med gratis utbildning!!!