Lättare lärande - Skol-hacks

Nyfiket fortsätter jag utforska framtiden. Idag genom att delta i Morgondagens möten, en webb-konferens arrangerad av Informationsteknik, Inadra och Mötesutveckling. Konferensen modererades av Fredrik Bauer från Mötesutveckling och hölls i plattformen Jirango, vilket var en mycket trevlig upplevelse. Förmiddagen delades upp i tre delar var av den första handlade om just framtidsspekulation: Hur kan vi tänka oss om hur möten ska vara i framtiden. Den andra delen handlade om ledarskapet i mötet i framtiden och den tredje om rent tekniska lösningar.  Att mötes- och företagskulturen kommer att se annorlunda ut i framtiden var alla överens om. Att trygghet och flexibilitet blir ännu viktigare på arbetsplatsen förutspåddes och undersökningar som Mötesutveckling gjort både före och efter Covid visade att ledare och anställda inte har samma behov och förväntningar på mötet: För chefer finns den ytterligare aspekten av ansvar för medarbetares välbefinnande och arbetsmiljö, vilket många chef...

Innan skolan kommunaliserades i början på 1990-talet fanns USKen, undervisningsskyldigheten. Denna förhandlades bort av den dåvarande kommunföreningen mot en garanterad löneökning på 10% på fem år. Detta har legat kvar och gnagt hos många äldre lärare, vars berättelser om "de gamla goda tiderna" förts över till yngre kollegor. Men vad innebar USKen och vad är sanningskornen i sägnerna vid fikaborden? Så här i tjänstefördelningstider så pratas det mycket om vår arbetsbörda, som på många sätt är ganska ordentligt tilltagen. I många fall framhålls USKen (undervisningsskyldighet) från innan kommunaliseringen. Som fackligt ombud tänkte jag att jag skulle ta reda på så mycket som möjligt för att kunna göra jämförelser och grottade ner mig i olika internetkällor, allt från gamla skannade avtal, debattinlägg och akademiska uppsatser. Undervisningsskyldigheten för en lärare i gymnasieskolan varierade mellan 21 och 29 40-minuterspass i veckan för en lärare i allmänna ämnen på gymnasies...

Läser om Skolverkets publikation om GERS. Jag gillar GERS och jag gillar grundsynen bakom konstruktionen av GERS, och jag funderar på hur vi kan medvetandegöra eleverna kring VARFÖR vi "tvingar" dem att läsa både engelska och andra språk och vad vi förväntar oss av dem. Många upplever undervisningen i språk som tråkig och "onödig" eftersom man inte lär sig "sånt som man behöver", utan läser "tråkiga texter" och gör övningar. Hur ska vi 1: Skapa mening i språkundervisningen och 2: Hur ska vi få eleverna att förstå varför det är bra att kunna saker om andra kulturer? https://www.skolverket.se/getFile?file=2144

Foto:  Iowapolitics.com on Flickr Regeringen har precis tillkännagett att universitet, gymnasier och vuxenutbildning stänger sina lokaler och undervisningen tillsvidare ska ske på distans. Lärare runt om i landet arbetar nu febrilt på att lösa situationen efter bästa förmåga. Så här kan du hjälpa till. Om ditt barn är febersjukt och dåligt ska det inte plugga hemma heller. Då får ni ta igen det senare. Men är din tonåring bara lite hostig på normal förkylningsnivå kan han eller hon plugga hemifrån. Stötta med att hitta rutiner för detta. Detta är inte ett extra lov! Vi vet inte hur länge det kommer att vara, men risken är att lovdagarna under våren faktiskt ställs in, eller att det blir skola på lördagar, eller på sommarlovet om inte distansläsningen fungerar. Det vill vare sig din tonåring, du eller jag. Vi är många lärare som tänker följa vårt schema och undervisa via video-länk och vi förväntar oss att eleverna är med - även om lektionen börjar 8. Så se till att din...

I vår kollegiala fortbildningsgrupp har vi precis börjat att tillsammans skapa uppgiftsspecifika för att ta vara på de bedömningsverktyg som Google Classroom lanserat och inte oväntat kom reaktionen: "Men Skolverket säger ju att vi inte ska använda matriser?!" Mja, det var ju det. I oktober 2018 publicerade Skolverket nya råd för bedömning och mer rättvisande betyg. Vi vår många som jublade när Skolverket ifrågasatte matrishysterin och den instrumentella dokumentation som många av oss kände oss tvingade till. Tyvärr ledde det också till att "matris" blev ett fult ord i ytterligare en mening. Skolverket vände sig emot den närmast slentrianmässiga användningen av matriser med formuleringar från betygskriterier och kunskapsmål som i vissa fall upplevdes göra kurser och ämnen till avbockningsbara listor av lärande. Visst är färdiga matriser i verktyg som Unikum och Studybee fantastiskt smidiga verktyg för dokumentation, men de allra flesta som använt sig av dem kan ko...

Många har Android-telefon och nästan alla elever jag känner har kommit på att eftersom vi jobbar med Google Suite for Education i vår kommun så är det supersmart att låta telefonen synka med Google-tjänsterna. Att använda Google-kalendern för studieplanering och få ALLA plugg-grejer in i samma kalender som Classroom är smart; att snabbt kunna uppdatera ett arbete på bussen i Google Docs och eller kunna få dagens "att-göra" uppläst redan till frukost underlättar i alla fall för mig! Idag har jag hittat två "nya" funktioner som kan hjälpa dig att plugga med Google Assistent eller Google Home. 1. Koppla Keep till Google Assistent för att ha dina listor med dig överallt. Då kan du lätt få upp dina Keep-anteckningar var du än är, eller få dem upplästa genom att fråga Assistenten "Vad finns på min lista xxx?" Det här tar lite trixande och funkar nog bättre med "att-göra" än med glosor på främmande språk, men en annan funktion som jag hittade ida...